2018 var ett händelserikt år för cybersäkerhet. Det gick knappt en dag utan att vi hörde rapporter om uppmärksammade dataintrång, cyberattacker, sofistikerade phishing-kampanjer och till och med städer som hölls som lösensumma av hackare.
Hotbilden har tydligt utvecklats, och nya hot dyker upp hela tiden och hotar säkerheten för organisationer runt om i världen.
Om 2018 var något att gå efter, kommer 2019 att bli en berg- och dalbana. Det råder ingen tvekan om att cyberbrottslighet kommer att fortsätta att dominera rubrikerna, och i takt med att cyberbrottslingar blir allt mer sofistikerade och luriga i sina angreppsmetoder måste organisationer se till att de har robusta system på plats för att försvara sig mot dessa föränderliga hot.
Så vad väntar 2019? Vi har knappt två månader på nacken och vi har redan haft ett av världens största dataintrång någonsin. Den så kallade "collection 1" avslöjade mer än 770 miljoner unika e-postadresser och 21 miljoner lösenord. Det är uppenbart att de dataintrång vi ser ökar i frekvens och allvarlighetsgrad och det verkar vara en trend som inte kommer att försvinna inom kort.
Det finns också ett antal andra trender som vi förväntar oss kommer att påverka under det kommande året.
De viktigaste trenderna för cybersäkerhet
1. Cybersäkerhet dominerar dagordningen i styrelserummet
2018 har varit det år som har fört cybersäkerheten till toppen av styrelserummets agenda. Prioriteringarna har skiftat, och ökningen av företagens cyberattacker, liksom genomförandet av GDPR, har lett till en större känsla av brådska i hur organisationer hanterar cyberrisker.
Enligt International Board Research Report är cybersäkerhet nu det viktigaste problemet för 72 procent av styrelseledamöterna, jämfört med för bara tre år sedan då det kom på femte plats i undersökningen.
Det är uppenbart att det har gått upp för organisationerna att en cyberattack kan vara mycket skadlig för deras verksamhet. Oavsett om det handlar om förlust av kunder, kursfall, ekonomiska påföljder eller ryktesspridning är konsekvenserna av självbelåtenhet för stora för att ignoreras.
Ledande befattningshavare har också blivit ett utmärkt mål för hackare på grund av att de har tillgång till värdefulla företagsdata på hög nivå. Under det senaste året har det skett en 58-procentig ökning av BEC-attacker (Business Email Compromise), och spear phishing-attacker har använts i 91 procent av alla cyberattacker i världen.
Med nya hot som dyker upp hela tiden måste chefer på C-nivå bli mer proaktiva i sin strategi för cybersäkerhet om de ska kunna minska risken för att bli attackerade.
2. Ökade attacker mot leveranskedjan
Attacker mot leveranskedjan är ett av de största hoten mot organisationer under 2019. Cyberkriminella har ändrat sina strategier och i stället för att rikta sig direkt mot ett företag försöker de tillfoga skada genom att utnyttja sårbarheter i dess nätverk i leveranskedjan.
Den digitala omvandlingen har lett till nya servicemodeller och ett företags leveransnätverk kan bestå av många olika tredje parter, t.ex. tillverkare, leverantörer, hanterare och distributörer, som alla arbetar tillsammans för att få ut en produkt på marknaden.
Vanligtvis har dessa leverantörer inte samma robusta försvar mot cybersäkerhet på plats och erbjuder attraktiva svaga punkter att utnyttja. Leveranskedjeattacker har potential att infiltrera ett helt nätverk genom en enda kompromiss och kan vara svårare att upptäcka än traditionella attacker med skadlig kod.
Programvaruleverantörer har blivit ett alltmer attraktivt mål för dessa typer av attacker. Angriparna försöker placera in skadlig kod i programvaran i tillverkningsstadiet och väntar sedan tills leverantören omedvetet distribuerar skadlig kod till sina slutanvändare.
Den här metoden användes i 2017 års attack mot datorrenoveringsverktyget CCleaner. Hackare kunde infiltrera leveranskedjan och injicera skadlig kod i programvaran. Det skadliga programmet laddades ner av 2,2 miljoner användare och ytterligare attacker inleddes mot teknik- och telekommunikationsföretag i Storbritannien, Tyskland, Taiwan, Japan och USA.
3. GDPR formar det globala dataskyddet
Den mycket omtalade GDPR trädde i kraft den 25 maj 2018 och lägger nya grunder för hur organisationer behandlar och hanterar data framöver. Lagstiftningen har moderniserat dataskyddsreglerna och ger nu individer större kontroll över vem som samlar in och behandlar deras uppgifter, vad de används till och hur de skyddas.
Genomförandet av GDPR och en dramatisk ökning av antalet dataintrång har fått många andra länder runt om i världen att se över sina egna lagar om datasäkerhet och integritet.
Argentina och Japan har redan börjat anpassa sin nationella dataskyddslagstiftning till dataskyddsförordningen, och Brasilien har infört en liknande lagstiftning kallad den allmänna dataskyddslagen.
I USA har delstaterna Kalifornien, New York och Colorado antagit lokala dataskyddslagar och andra delstater kommer troligen att följa efter när trycket ökar för ett strängare dataskydd och en mer standardiserad strategi i hela landet.
Dataskyddsförordningen har fungerat som en katalysator för förändring, och länder runt om i världen försöker nu aktivt anpassa sina dataskyddsregler närmare till EU-lagstiftningen.
4. Sofistikerade IoT-attacker
Under det senaste året har den globala IoT-marknaden (Internet of Things) upplevt en betydande tillväxt som inte visar några tecken på att avta. Över 8,4 miljarder enheter används för närvarande och denna siffra förväntas öka till 25 miljarder år 2020.
IoT-enheter kan vara allt från smarta högtalare till storskalig tillverkning, och många globala branscher använder nu IoT-teknik för att förbättra effektiviteten och öka vinsterna.
I takt med att användningen av IoT-enheter har ökat har dock även de säkerhetsrisker som är förknippade med dem ökat. Problemet med IoT-enheter är att de har mycket liten säkerhet, och många saknar möjlighet att uppdateras, vilket ger cyberkriminella enkla ingångar att utnyttja.
Hackare kommer att försöka kompromettera IoT-enheter med svag autentisering, okontrollerad firmware eller andra mjukvarusårbarheter. Om denna taktik inte fungerar kommer de att använda brute force-attacker med standardanvändarnamn och lösenord.
Det var precis vad som hände 2016 när det ökända Mirai-botnätet inledde en storskalig DDoS-attack (Distributed Denial of Service) som slog ut dussintals av världens största webbtjänster. Den här angreppsmetoden kommer att fortsätta att öka i betydelse när hackare försöker att göra våra vardagliga enheter till vapen.
År 2020 beräknas 25 % av alla cyberattacker vara riktade mot IoT-enheter, och när fler branscher inför IoT-teknik kan vi förvänta oss en fortsatt ökning av dessa attacker om inte tillverkarna prioriterar säkerhetsfunktionerna i dessa enheter.
Relaterad läsning
5 exempel på säkerhetsöverträdelser 2018
7 cybervanor för medelstora organisationer
MetaCompliance specialiserar sig på att skapa den bästa utbildningen för medvetenhet om cybersäkerhet som finns på marknaden. Våra produkter tar direkt itu med de specifika utmaningar som uppstår i samband med cyberhot och företagsstyrning genom att göra det lättare för användarna att engagera sig i cybersäkerhet och efterlevnad. Kontakta oss för mer information om hur vi kan hjälpa till att omvandla Cyber Security-utbildningen inom din organisation.
