Phishing-bedrägerier har blivit ett vanligt förekommande och ihållande hot mot både privatpersoner och organisationer. Dessa bedrägerier är utformade för att lura och manipulera offren att avslöja känslig information, såsom personuppgifter, lösenord eller finansiella uppgifter, men tack och lov ökar utbildningen om phishing-attacker och hur man upptäcker dem. För att effektivt kunna bekämpa detta växande problem är det viktigt att förstå psykologin bakom phishing-bedrägerier. Det här blogginlägget syftar till att förklara varför dessa bedrägerier fungerar och hur en förståelse för mänsklig psykologi kan hjälpa till att bygga upp ett bättre försvar mot dem.
Konsten att bedra
Phishing-bedrägerier utformas med stor omsorg om detaljerna. Förövarna utger sig ofta för att vara betrodda personer eller skapar scenarier som utlöser specifika känslomässiga reaktioner. Genom att förstå några viktiga psykologiska faktorer som spelar in kan vi börja förstå varför dessa bedrägerier är så effektiva.
Rädsla och brådska:
Phishers använder ofta skrämseltaktik för att manipulera sina mål. De skapar en känsla av brådska och får offren att tro att de måste agera omedelbart för att undvika allvarliga konsekvenser. Detta utlöser kamp-eller-flykt-reaktionen, vilket försämrar det rationella beslutsfattandet. Ett bluffmejl kan t.ex. innehålla hot om avstängning av kontot eller rättsliga åtgärder, vilket tvingar offret att agera impulsivt.
Förtroende och auktoritet:
Människor har en naturlig tendens att lita på auktoriteter. Phishers utnyttjar detta genom att utge sig för att vara betrodda institutioner, som banker eller myndigheter. När personer får ett e-postmeddelande som verkar komma från en ansedd källa är de mer benägna att följa förfrågningar om känslig information.
Nyfikenhet och girighet:
Vissa phishing-bedrägerier bygger på människors nyfikenhet och girighet. De utlovar lockande erbjudanden, exklusiva erbjudanden eller tilltalande innehåll, vilket får människor att klicka på skadliga länkar eller ladda ner infekterade filer utan att tveka.
Social ingenjörskonst:
Phishers använder ofta social ingenjörsteknik för att utnyttja den medfödda önskan om sociala kontakter. Det kan handla om att utge sig för att vara vänner eller kollegor och få personer att dela med sig av konfidentiell information eller klicka på skadliga länkar utan att misstänka något.
Betydelsen av kognitiva fördomar
Kognitiva fördomar är mentala genvägar som människor använder för att bearbeta information och fatta beslut. Tyvärr kan dessa genvägar utnyttjas av nätfiskare till deras fördel. Många tror att de aldrig skulle falla för en nätfiskeattack eftersom de har genomgått en rigorös utbildning i cybersäkerhet. Denna övertro kan dock leda till självbelåtenhet, vilket utnyttjas av brottslingar.
Här är några vanliga kognitiva fördomar som spelar en roll i phishing-bedrägerier:
1. Bias vid bekräftelse:
Människor tenderar att söka efter, tolka och komma ihåg information som bekräftar deras redan existerande övertygelser. Phishers utnyttjar detta genom att utforma meddelanden som stämmer överens med offrets förväntningar, vilket gör det mer sannolikt för dem att acceptera meddelandet som äkta.
2. Myndigheternas partiskhet:
Människor är benägna att följa dem som de uppfattar som auktoriteter. Phishingmejl som utger sig för att vara VD:ar eller högt uppsatta tjänstemän utnyttjar ofta denna tendens för att lura anställda att vidta åtgärder som de normalt inte skulle ha gjort.
3. Förankringsbias:
Denna bias hänvisar till den mänskliga tendensen att förlita sig starkt på den första informationen när man fattar beslut. Phishers förstår detta och använder det till sin fördel genom att presentera offret med en första information som leder till att de avslöjar mer känsliga uppgifter.
4. Fördomar om knapphet:
Människor tenderar att värdera saker som är sällsynta eller finns i begränsad mängd högre. Phishing-bedrägerier skapar ofta en känsla av knapphet genom att presentera exklusiva erbjudanden eller tidsfrister för åtgärder, vilket tvingar offren att agera snabbt och utan tillbörlig aktsamhet.
Skydda oss mot nätfiskebedrägerier
Att förstå psykologin bakom phishing-bedrägerier är bara en del av lösningen. För att skydda oss själva och våra organisationer på ett effektivt sätt måste vi införa robusta säkerhetsåtgärder och odla en cybersäkerhetsmedveten kultur. FBI:s Internet Crime Report 2021 analyserade data från 847 376 rapporterade cyberbrott och fann en kraftig ökning av antalet nätfiskeattacker, från 25 344 incidenter 2017 till 323 972 under 2021.
- Det är viktigt att utbilda individer i att känna igen phishing-försök och de psykologiska taktiker som används. Utbilda regelbundet anställda och privatpersoner om riskerna och konsekvenserna av att falla för phishing-bedrägerier.
- Använd avancerade e-postfiltreringssystem och anti-phishing-programvara för att identifiera och sätta potentiellt skadliga e-postmeddelanden i karantän. Dessa verktyg kan avsevärt minska antalet phishingmeddelanden som når inkorgen.
- Implementera MFA för att lägga till ett extra lager av säkerhet, vilket gör det svårare för angripare att få obehörig åtkomst även om inloggningsuppgifterna äventyras.
- Håll programvara och system uppdaterade för att minimera sårbarheter som phishers kan utnyttja. Föråldrad programvara kan vara en svag länk i ditt cybersäkerhetsförsvar.
- Upprätta tydliga och okomplicerade rutiner för rapportering av misstänkta e-postmeddelanden eller incidenter. Uppmuntra enskilda personer att rapportera allt som verkar misstänkt, oavsett hur obetydligt det kan verka.
Phishing-bedrägerier fortsätter att utvecklas och anpassas, men det måste också vår förståelse av psykologin bakom dem. Att känna igen de känslomässiga triggers, kognitiva fördomar och sociala tekniker som används av phishers är det första steget mot att bygga starkare försvar. Genom att främja en medvetenhetskultur kring cybersäkerhet, implementera avancerade säkerhetsverktyg och utbilda oss själva och våra organisationer kan vi bättre skydda oss mot dessa vilseledande attacker. I en digital värld full av hot är kunskap verkligen makt.
