Under covid-19-pandemin etablerade sig en liten svartvit fyrkant stadigt mellan vaccinselfies och utegångsförbud: QR-koden. Inte mycket tidigare hade den ansetts vara död och knappast värd att sträcka sig efter smarttelefonen, men nu förvandlades den snabbt till ett slags universalverktyg. Snabbtester, varningsappar, vaccinationsintyg, tågbiljetter, kontaktfria betalningar... eller kort sagt: porten till det normala livet. Det är ett välkänt faktum att det inte finns något ljus utan skugga. Och därför är den potentiella fara som finns i denna oansenliga lilla låda skrämmande.
Den olyckliga återkomsten av QR-koden
QR står för "quick response code". Det är en tvådimensionell streckkod som verkar vara det naturliga och organiska resultatet av vår önskan att komma åt allt så snabbt och enkelt som möjligt - med allt bara en skanning bort. Den möjliggör omedelbar överföring av stora mängder information. Både dess användarvänlighet och pandemin fungerade som katalysatorer för en ny typ av nätfiskeattack: så kallad quishing, en term som kombinerar "QR" och "phishing".
Vid traditionella nätfiskeattacker använder cyberbrottslingar tvivelaktiga e-postmeddelanden, snabbmeddelanden eller webbplatser för att fiska efter lösenord och andra personuppgifter.
När det gäller quishing-attacker utnyttjar brottslingar de ovan nämnda egenskaperna hos QR-koder för att dölja vilseledande information bakom de svartvita kontrollerna. Quishing-mail är vanligtvis utformade med stor omsorg - du kan till och med säga, kärleksfullt. De är gjorda för att se autentiska ut. Tydligen är det inte längre på modet bland cyberbrottslingar att försöka locka potentiella offer med nyheten om ett arv på flera miljoner dollar. Även om en del av de potentiella mottagarna säkert skulle uppskatta en imaginär resa till ett drömboende i Saint-Tropez, särskilt under de mörka vintermånaderna.
Dagens cyberbrottslingar föredrar ett subtilt tillvägagångssätt. De riktar in sig på svagheter i den mänskliga själen. Känslan av outhärdlig tortyr när du måste hantera besvärliga förfaranden. Så de hotar med att stänga ett bankkonto eller användarkontot i en favoritbutik på nätet.
Kontaktlös befruktning följd av fall
Konventionella säkerhetsmekanismer skannar bara standardbilagor och webbadresser. Dessa åtgärder tenderar dock att misslyckas med QR-koder. Bland de mest populära systemen finns förfrågningar om att acceptera en uppdaterad datapolicy eller uppmaningar att ställa in en ny säkerhetsprocedur. Och allt detta kan naturligtvis göras enkelt och bekvämt genom att skanna en QR-kod. Den kriminella verktygslådan innehåller även viktiga dokument som enkelt kan laddas ner via en QR-kod.
Det är förståeligt att mottagarna vill bli av med denna obehagliga blandning av känslor så snabbt som möjligt: intrycket av att tvingas till handling, kombinerat med önskan att vända sig till roligare saker just nu. Men vem vill inte njuta av känslan av produktivitet efter att ha tagit hand om det irriterande bankärendet? Att skanna koden är bara en fråga om sekunder - ofta med katastrofala följder. Till skillnad från fallet med den heliga Maria kan denna kontaktlösa befruktning förvandlas till synd.
Morays på jakt efter data
De som följer de bedrägliga uppmaningarna hamnar på förfalskade webbplatser, som har skapats med stor omsorg om detaljerna. När allt kommer omkring måste sidhuvudet ha exakt samma nyans av kungablått som Volksbanks logotyp som stulits från den ursprungliga webbplatsen. Olika tekniker används för att dölja skadliga länkar och kringgå varningsmeddelanden. En vanlig metod är att missbruka innehållshanteringssystem som WordPress och deras plugins. Dolda bakom falska målsidor lurar de potentiella offer i sin fälla. Det har också förekommit rapporter om cyberbrottslingar som använder Googles feed-proxyserver "FeedBurner" för omdirigeringssyften. En annan vanlig metod är att använda en anpassad domän för omdirigeringsprocessen samt för själva phishing-sidan. Faran är överhängande - även om försvarssystemen mot skadlig kod inte slår larm.
När den perfekta illusionen har skapats vill cyberbrottslingarna bara ha en sak: personuppgifter. Som en muräna som lurar i sin grotta och väntar på att få tag på användarnamn och lösenord. Alltför många mottagare glömmer alla försiktighetsåtgärder när arbetsdagen närmar sig sitt slut, med en solnedgång som kallar på dem från terrassen. De missar den extra bokstaven i URL:en och bara några sekunder senare har deras uppgifter matats in i det bedrägligt realistiska registreringsgränssnittet. Phishing-URL:er som riktar sig till Sparkasse-kunder börjar ofta med "spk-", medan "vr-" är ett vanligt prefix för förfalskade Volksbank-webbplatser.
I yrkesmiljöer finns det en särskild risk när privata smartphones kringgår ett företags interna säkerhetsmekanismer. Quishing är idealiskt för detta ändamål. När den farliga koden har skannats infiltreras den mobila enheten i hemlighet av skadligt innehåll. Därifrån når det snabbt e-postinkorgar, kontaktuppgifter eller dokument som hanteras via molnlösningar. Den perfekta inkörsporten. Om en sådan attack inträffar och påverkar kritiska data kommer branden sannolikt att spridas och infektera företagets resurser. En typ av skadlig kod som på senare tid har fått särskild uppmärksamhet är ransomware. Dess hotpotential är enorm. Ett olycksbådande imperativ, och enligt BSI (den tyska federala myndigheten för informationssäkerhet) mångdubblas dess kapacitet att orsaka skada när den drabbar företagsnätverk.
Quishing av e-post från Volksbank & Sparkasse
Digital Reginheris
Syftet med ransomware är att kryptera användardata. När denna process har slutförts ställs offret inför ett krav på lösensumma. Antalet drabbade företag är chockerande högt. Deras IT- och affärsprocesser störs. Dessutom hotar brottslingarna ofta med att lämna ut eller sälja uppgifterna. De riktar in sig på företag av alla former och storlekar. Enligt Cyber Readiness Report, som Hiscox publicerade 2022, betalar 48% av de tyska företagen lösensumma efter en sådan attack. Det utpressade beloppet ligger ofta på ett sexsiffrigt eurobelopp. Enligt BSI har dock åttasiffriga belopp krävts i vissa fall.
Många offer blir chockade när de upptäcker att brottslingarna fortsätter att ställa krav även efter att de har betalat. Man skulle kunna tro att gärningsmännen skulle ha dykt upp ur en lagom spännande historiedokumentär. Dessa scenarier påminner om år 845, då vikingaledaren Reginheri belägrade Paris. Karl den skallige, kung av Västfrankrike, ansåg att det var lönlöst att göra motstånd och betalade 7 000 pund silver för att de danska trupperna skulle dra sig tillbaka. I likhet med sina kollegor i cyberrymden 1 200 år senare kunde nordmännen och sköldmön inte motstå frestelsen att pressa fram ytterligare betalningar. Så de fortsatte sina attacker.
Dagens brottslingar har kanske inte flätade skägg eller stridsyxor på axlarna, men de menar allvar med sina krav, även när lösensumman redan har betalats. Oavsett om de ger efter för utpressningsförsöken eller inte blir konsekvenserna oftast allvarliga för privatpersoner, företag och offentliga institutioner. Quishing kan orsaka enorma skador: förlust av data och rykte, GDPR-överträdelser eller ekonomisk förlust, för att bara nämna några.
Hur kan jag skydda mig mot quishing?
Frågan har kanske inte samma filmiska potential som vikingaattacker, men den är lika spännande: hur kan man skydda sig mot quishing?
"Om du är osäker, skanna inte några QR-koder" - detta är ett ganska uppenbart, men ändå giltigt svar. Problem tenderar dock att uppstå i fall där det inte verkar finnas några tvivel. Cyberbrottslingar är skickliga på att utnyttja djupt rotade mänskliga dispositioner och behov för att manipulera individer - så kallad social ingenjörskonst. Det behövs bara en skvätt okunskap för att fullborda katastrofcocktailen. Det är just detta som gör det så svårt att skydda sig helt och hållet. Ändå finns det några enkla regler som hjälper till att minimera risken:
- Behandla QR-koder som om de vore länkar. Oavsett om du hittar dem på affischer för gerillakampanjer, på dokument eller i e-postmeddelanden är QR-koder i princip länkar och medför samma risker.
- Ange inte några känsliga uppgifter. Seriösa tjänsteleverantörer skickar aldrig ett e-postmeddelande där de ber dig ange konfidentiella inloggningsuppgifter.
- Kontrollera alltid e-postadressen eller webbläsarens adressfält om du redan är inne på en tvivelaktig webbsida.
- Kontrollera e-post och webbplatsinnehåll noggrant. Lustiga stavfel är inte längre ett utmärkande drag för cyberbrottslighet. De flesta texter är välformulerade. BSI nämner dock flera kännetecken som bör väcka misstankar, även om bara ett av dem stämmer:
- Brådskande behov av åtgärder
- Hot om allvarliga konsekvenser vid bristande efterlevnad
- Begäran om att ange känsliga uppgifter
- E-postmeddelandet innehåller länkar, QR-koder eller formulär
- Ovanliga förfrågningar från en känd person eller organisation
- Om du är osäker, dubbelkolla via en officiell kommunikationskanal för tjänsteleverantören i fråga
- Ladda aldrig ner eller öppna filer från e-postbilagor eller webbplatser om du inte är helt säker på att de är äkta.
Använd två- eller flerfaktorsautentisering. Även om brottslingar lyckas lägga vantarna på dina uppgifter saknar de fortfarande en ytterligare faktor för att logga in.
Precis som bilder av rökares lungor på cigarettpaket är skrämselpropaganda och förenklade uppföranderegler bara måttligt framgångsrika - de glöms oftast bort efter bara några dagar. Detta innebär att informationssäkerhet måste integreras i företagsfilosofin. Därför är vårt viktigaste tips att erbjuda kontinuerlig utbildning och höja medvetandegraden i ditt företag. Med detta i åtanke erbjuder vi vår informationssäkerhetskurs med omfattande information om de olika riskerna med kriminella cyberattacker. Det är ett faktum att okunniga medarbetare fortfarande är den största måltavlan för alla typer av cyberattacker.
