När det gäller cybersäkerhet är det ofta tekniken som står i centrum. En lika viktig komponent, som ofta förbises, är dock det mänskliga beteendet.
Cyberhoten utvecklas i en alarmerande takt och det mänskliga beteendet är ofta den svagaste länken i en organisations säkerhetskedja. Även om tekniska åtgärder som brandväggar, intrångsdetekteringssystem och kryptering är viktiga, är det avgörande att förstå och påverka det mänskliga beteendet för att skapa en robust cybersäkerhet.
Det här blogginlägget handlar om sårbarheten i mänskligt beteende när det gäller cybersäkerhet och ger konkreta strategier för att förbättra säkerheten genom beteendevetenskapliga insikter.
Den mänskliga faktorn i cybersäkerhet
Människor anses ofta vara den största risken för en organisations säkerhet. Det beror inte på att människor i sig är slarviga eller illvilliga, utan snarare på att de är oförutsägbara och benägna att göra fel, oavsett om det handlar om att falla för nätfiske, använda svaga lösenord eller hantera känslig information på ett felaktigt sätt.
Enligt Verizon Data Breach Investigations Report 2023 involverade 82% av intrången ett mänskligt element, såsom social ingenjörskonst, missbruk eller fel. Att förstå hur och varför människor begår misstag eller faller offer för attacker är avgörande för att utforma effektiva säkerhetsåtgärder.
Viktiga beteendemässiga faktorer som påverkar cybersäkerheten
1. Kognitiva fördomar
Kognitiva fördomar: Detta är systematiska mönster av avvikelser från norm eller rationalitet i bedömningar. De påverkar hur individer uppfattar och reagerar på hot. Till exempel:
Optimism Bias: Denna bias får individer att tro att de är mindre benägna att uppleva en negativ händelse, till exempel att klicka på en skadlig länk , jämfört med andra.
Bekräftelsebias: Människor tenderar att föredra information som bekräftar deras befintliga övertygelser, vilket kan leda till att man ignorerar varningssignaler eller råd om potentiella säkerhetsrisker.
Att förstå dessa fördomar kan hjälpa till att utforma utbildningsprogram som effektivt hanterar och minskar dem.
2. Riskuppfattning
Människor uppfattar och bedömer risker på olika sätt utifrån sina erfarenheter och kunskaper. En Chief Information Security Officer (CISO) kan se ett phishing-mejl som ett allvarligt hot, medan en genomsnittlig anställd kanske ser det som ett mindre besvär. Effektiva säkerhetsprogram måste utbilda anställda om de faktiska riskerna och konsekvenserna av cyberhot och därigenom anpassa deras uppfattning till verkligheten. MetaCompliance's avdelningsspecifika cybersäkerhetsutbildning erkänner vikten av att tillgodose olika arbetsroller och deras specifika ansvarsområden. Genom att fokusera på det innehåll som direkt påverkar deras dagliga uppgifter säkerställer det att medarbetarna förblir engagerade och behåller viktig information för att genomföra robusta cybersäkerhetsåtgärder.
3. Social ingenjörskonst
Social ingenjörskonst utnyttjar mänsklig psykologi för att manipulera individer att lämna ut konfidentiell information. Angripare använder ofta taktiker som imitation, övertalning och tvång för att lura offren. Att utbilda medarbetarna om dessa metoder och främja en skeptisk kultur kan hjälpa till att upptäcka och avvärja sådana försök.
Strategier för att stärka säkerheten genom beteendevetenskapliga insikter
1. Utbildning i säkerhetsmedvetenhet
Utbildning i säkerhetsmedvetenhet är hörnstenen för beteendeförändringar inom cybersäkerhet. En effektiv utbildning bör vara kontinuerlig, engagerande och relevant för målgruppen. Den bör omfatta följande:
Att känna igen nätfiskeattacker: Simulerade phishing-övningar kan hjälpa medarbetarna att lära sig att identifiera och rapportera säkerhetsincidenter.
eLearning: Framgångsrik eLearning bör vara tillgänglig, engagerande och skräddarsydd för elevernas behov. eLearning är en viktig komponent i modern utbildning inom cybersäkerhet och erbjuder flexibilitet och effektivitet som traditionella metoder ofta saknar.
Förståelse för säkerhetspolicyer: Tydlig kommunikation av policyer och rutiner hjälper medarbetarna att förstå sin roll när det gäller att upprätthålla säkerheten.
Reaktion på incidenter: Utbildningen bör omfatta praktiska åtgärder som medarbetarna kan vidta om de misstänker en säkerhetsincident.
2. Beteendemässiga impulser
Beteendemässiga knuffar är subtila förändringar i miljön som kan påverka beteendet på ett förutsägbart sätt utan att begränsa valmöjligheterna. Det kan till exempel vara
Uppmaningar och påminnelser: Regelbundna påminnelser om att byta lösenord eller uppdatera programvara kan bidra till att upprätthålla goda säkerhetsrutiner. Öka ditt teams medvetenhet om cybersäkerhet med våra kostnadsfria, nedladdningsbara affischer om cybersäkerhet.
Incitament för gott uppförande: Att belöna medarbetare som följer bästa praxis för säkerhet kan uppmuntra andra att göra detsamma.
Forskning från National Institute of Standards and Technology (NIST) visar att beteendemässiga knuffar kan förbättra efterlevnaden av säkerhetspolicyer avsevärt.
3. Spelifiering
Spelifiering använder speldesignelement i sammanhang som inte är spel för att engagera och motivera individer. Genom att införliva element som poäng, topplistor och utmaningar i säkerhetsutbildningen kan organisationer göra säkerhetsutbildningen mer engagerande och effektiv.
En studie från 2023 av Ponemon Institute visade att organisationer som använde spelifierad säkerhetsutbildning såg en 45% ökning av medarbetarnas engagemang och en 37% förbättring av efterlevnaden av säkerhetspolicyn .
4. Att odla en säkerhetskultur
Att bygga en stark säkerhetskultur innebär att skapa en miljö där säkerhet är ett delat ansvar. Detta inkluderar:
Engagemang från ledarskapet: Genom att göra cybersäkerhet till en grundläggande del av organisationens etos kan ledare påverka positiva beteendeförändringar i hela organisationen.
Öppen kommunikation: Uppmuntra medarbetarna att rapportera säkerhetsincidenter eller problem utan rädsla för repressalier.
Kontinuerlig förbättring: Granska och uppdatera säkerhetsrutinerna regelbundet för att hålla jämna steg med nya hot.
En positiv säkerhetskultur kan bidra till att minska sannolikheten för mänskliga fel och förbättra den övergripande säkerhetsmotståndskraften.
Teknikens roll för att stödja mänskligt beteende
Även om det är viktigt att förstå och påverka mänskligt beteende kan tekniken spela en stödjande roll för att förstärka säkerhetsrutinerna. Lösningar som MetaCompliance erbjuder en omfattande plattform som kombinerar phishing-simuleringar, e-lärande, policyhantering och incidenthantering, vilket hjälper organisationer att skapa en helhetssyn på säkerhetsmedvetenhet.
Slutsats
Att förstå och påverka mänskligt beteende är en kritisk komponent i en robust strategi för cybersäkerhet. Genom att ta itu med kognitiva fördomar, förbättra riskuppfattningen och främja en stark säkerhetskultur kan organisationer avsevärt minska den risk som mänskliga faktorer utgör. I kombination med tekniska lösningar som stöder och förstärker god säkerhetspraxis kan organisationer skapa ett motståndskraftigt försvar mot det ständigt föränderliga cyberhotlandskapet.
